Ziggy
Ziggy har varit min bästis i 10 år, han va en blandning Schäfer/Bordercollie. Vi har delat mycket i vått och torrt, vi har gått kurser på brukshundsklubben med start vid Valpkurs, Unghundskurs, Lydnadsklass I, Aktivitetskurs. Jag upptäckte att det där med tävlingar i Lydnads var inte min melodi. Ziggy skulle fixat det galant, men det var matte som inte palla trycket. Så det blev aktivering som gällde det sista, men sen blev jag assistent på klubben och engagerad i andras hundar och det blev att Ziggy fick ledigt.

Nu är det slut med detta arbete och jag kan ägna mig fullt ut åt mina egna trogna vänner här hemma. Ziggy va en riktigt "farbro barbro", vet inte hur han fick det smeknamnet men det passade honom. Han var med och höll koll på allt, kunde bli lite mycket för honom med alla barn som springer fram och tillbaka, ut och in........ det blir jobbigt att hålla reda på flocken då.

Men oftast så låg han där jag är, fick han ligga vid mina fötter då trivdes han bäst och jag också!
 
Ziggy fick somna in pga ålderdom och värk i höfter och mage som krånglade. Han är mycket saknad och sorgen efter honom är stor. Men ändå så finns han med mig var jag än är i både själ och hjärta, han va en mycket trogen livskamrat min Ziggy! Men nu har han fått ro i kropp och själ, även om det känns tungt för oss som är kvar så vet jag att han har det bättre nu.